Början av ett leende...

...ja mina vänner, det rör sig en pytteaning i höger mungipa
när jag försöker le!

För er som inte vet vad jag pratar om har jag haft ansikts-
förlamning i 4 månader och höger ansiktshalva har varit
orörlig, men i går kväll såg jag hur även höger mungipa
försökte le. En ytterst liten rörelse, men dock.

Såååå glad! Gissa vem som kollat i spegeln
otaliga gånger idag och kämpat för att leendet ska synas.
Hoppet är inte ute även om det känts så på sista tiden. Om
nu bara ögat ville komma också så vore allt perfekt!
Kanske innan USA-resan i februari. HOPPAS!!

♥Kramisar/Berith♥

Kommentarer
Postat av: Bettan

Vad glad jag blir när jag läser detta.
Träna, träna. Jag fick order om att göra en massa fula grimaser.

Ha de gott vännen. KRAM

2007-12-11 @ 18:37:05
URL: http://bettansblog.blogspot.com/
Postat av: TT

Grattis!! Du ska se att det vänder! Tur att du bor lite utanför staden så du kan grimasera för fullt utan att skrämma slag på grannarna! :o)
Kramar

2007-12-11 @ 21:42:10
Postat av: Milla

Åhh vad jag är glad över detta!! Jag är så glad att du var förbi idag så jag fick krama om dig!!!

2007-12-11 @ 21:51:10
URL: http://millasblog.blogg.se
Postat av: Carina

Så glad jag blir. Kämpa på min vän. Jag vet att du klarar det.

Kramizar

2007-12-11 @ 22:16:59
Postat av: Helena

Jippi jippi, du ser..............det kommer att komma tillbaka.
Hälsningar
Helena

Postat av: Anna

Håller tummarna att ögat oxå börjar ge med sig snart!!!! Hoppas hoppas... Mungipan är ialla fall ett steg i rätt riktning =) Snart blir du helt bra mammsen!

kram

2007-12-17 @ 21:56:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0